Efter år av frånvaro så har han nu kommit tillbaka. Likt Jesus som återuppstod från de döda så står han nu där som den store frälsaren. Eller??

Vi tar det från början. Året var 2006 och en 23-årig ung man från Vimmerby sökte sig in i klubbstugan hos Fredde Stars. Han berättade för den dåvarande ordföranden att det nu var en ny ägare till klubben. Ordföranden Christer Sigvardsson stirrade bara på den unge mannen. -"Nu har du nog kommit fel, det är ingen ny ägare till den här klubben." Den unge mannen bara log och sa: " Det är det nu och du ser honom framför dig". Sigvardsson som hade varit i klubben i flera år funderade på om det var första april eller om han hade glömt att ta sin medicin på morgonen. -Men vad har du för erfarenheter av att äga en klubb, sa Sigvardsson efter ett tag. -Jag har varit ägare till en av de största klubbarna i Hattrickvärlden och drivit fram talanger i världsklass. -Jag har tagit klubben från botten till toppen och nu är det er tur. Sigvardsson bara kliade sig i huvudet och förstod inte riktigt sig på det där ungdomssnacket om hatt-trick och liknande men tänkte att det är nog bra. Sagt och gjort så tog den unge Haraldsson över klubben och tog den från division 3 upp till Allsvenskan på bara 4 säsonger. Han hyllades som en hjälte. Men när klubben åkte ur Allsvenskan 2 säsonger senare så kände han att det behövdes något nytt.

Han beslutade att byta namn på klubben till Västerviks BoIS.

Klubben fick precis det lyft den hade letat efter och vips så var de uppe i Allsvenskan igen och året därpå blev de Svenska mästare. Livet lekte för Haraldsson och han började leta efter större utmaningar. Efter noga övervägande och långa samtal med sin bäste vän Johndoe beslöt sig paret för att ta sig ann det svenska U-21 laget. Paret drog igång en stor och mycket dyr kampanj som nästan ruinerade dem båda men som tillslut gav dem förbundsposten.
Det gick bra till en början men efter ett tag så började det knaka i fogarna.

Året var 2009 och Haraldsson hade nu även gift sig och skaffat barn. Intresset för fotbollen hade svalnat och tiden och passionen fanns inte där längre. Sakta men säkert så försvann Haraldsson bort från Sokkervärlden. Utan ett ord till sina medarbetare eller till klubbledningen. Sigvardsson försökte i åratal att få tag på Haraldsson men utan resultat. Tills...

Året var 2016. Solen lyste sig varm och fåglarna kvittrade när plötsligt telefonen ringde hemma hos den gamle Sigvardsson. "Tjenare Christer, hur är läget?" Var det en röst som sa i andra sidan luren. - Hej, jo tack det är bra. Men vem är det jag pratar med? -Det är ju jag så klart. Mr Haraldsson!! Tänkte bara höra med dig om det är ok att jag hjälper klubben igen?! Sigvardsson visste inte vad han skulle säga....-Ja ha ja det går väl bra antar jag.
Veckan efter så var en speedad Haraldsson på kontoret igen och började prata om att han skulle ta över landslaget och fixa så att allt blir bra igen. Han drog igång kampanjer och fick med sig de röster han behövde, men sen bara försvann han igen. Spårlöst som tidigare.
Sigvardsson gjorde allt i sin makt för att försöka borsta igen de hemska spår Haraldsson lämnat efter sig. Det var nu en mörk tid i Sokkervärlden.

Men nu ser vi honom tillbaka med ett helt nytt lag. Påskallavik FC är nu på tapeten och alla pratar om det. Hur ska det gå den här gången. Ska Haraldsson få klubben att lyfta eller blir det en repris av "2016-fadäsen?" Nja Haraldsson svarar så här på frågan om vad som är skillnaden den här gången? "- Jag var inte mig själv den där sommaren 2016. Jag vet inte vad som flög i mig. Jag ber som hemskt mycket om ursäkt till de som känner sig lurade och lovar att det kommer inte hända igen. Nu känner jag verkligen att jag hör hemma här och jag har mognat som människa. Det ska bli kul att få ge sig in i fighten igen och få visa att det går att nå toppen med lite tålamod och fingertoppskänsla."

Nu återstår det bara att se om det är tomma ord som kom ur honom eller om det är så att Påskallavik FC har fått tag i något alldeles extra.